Quantcast
Channel: Pedagogiska Magasinet
Viewing all articles
Browse latest Browse all 449

"Det finns inga skamkänslor kring fusk"

$
0
0

Lars Fonseca blev så nyfiken på vilka normer som gäller för skolfusk att han började forska. Det resulterade i avhandlingen "Det godkända fusket".

Bild: Karl NilssonOm läraren är så jävla kass att det känns som att han bara stjäl min tid – då är det helt rätt att fuska.” Citatet kommer från en elev och gjorde gymnasieläraren Lars Fonseca så nyfiken på vilka normer som gäller för skolfusk att han började forska. Det resulterade i avhandlingen Det godkända fusket.

Vad förvånade dig mest med resultatet?

– Att skolfusk inte är ett normlöst beteende. Det finns oerhört mycket som reglerar hur elever och lärare bör agera i förhållande till fusk, och en tydlig samsyn om när det är rätt att fuska och när det är totalförbjudet.

När är det rätt?

– När man fuskar för att nå upp till sin vanliga nivå om man inte har hunnit plugga till ett prov. Eller om man fuskar för att klara godkäntgränsen. Det ses som en form av relativ rättvisa.

När är det totalförbjudet?

– Dels när de duktigaste eleverna fuskar och dels om fusket leder till att de normala betygshierarkierna rubbas. Det vill säga om en elev fuskar till sig bättre betyg på bekostnad av andra elever.

Eleverna verkar inte vara rädda för att bli upptäckta. Varför är det så?

– En klassisk definition av en norm är att om ingen blir förbannad över ett fenomen så är det inget normbrott.

I lokaltidningens artikel om min avhandling så medverkade flera elever med namn och bild och sa att det är okej att fuska. Det finns inga skameller skuldkänslor kring det. Och när eleverna öppet kan tala om att det är okej att göra något som strider så mycket mot skolans egna policydokument så har vi ett problem.

Du hävdar att det finns en dold läroplan i fråga om skolfusk. Vad menar du med det?

– Det finns en normkonflikt. Lärarna upplever att förväntningarna på goda elevbetyg prioriteras framför den sociala fostran som det innebär att stävja fusk. Det beror på att det finns ekonomiska incitament som kräver att lärarna vårdar skolans varumärke. Skolorna har helt enkelt inte råd att alltför kraftfullt stävja skolfusk.

Vem är då förloraren vid skolfusk?

– I slutändan blir vi förlorare allihop. Om skillnaden mellan officiella regler och normsystemen blir för stor är det destruktivt för den sociala tilliten i samhället.

Hur ska vi komma tillrätta med problemet?

– Genom att göra den dolda läroplanen kring skolfusk mindre dold. Att skolorna vågar diskutera frågan och tydligare markera att normkonflikten är ett problem. Att vi inte vill ha ett system som lär eleverna att vara oärliga.

Fuskade du själv i skolan?

– Haha, nej. Men det berodde nog mest på att jag var för feg och rädd för att åka fast.

Niklas Arevik

Viewing all articles
Browse latest Browse all 449

Trending Articles


Somaliska “dagispedofilen” Sharmarke Ahmed nu även åtalad för Grovt vapenbrott


Yngve Lundgren


Dags att slå på Piñata!


Carolina Neuraths älskare gör comeback


Router mobilt bredband


Stor skräphög oroar grannar


Mångkulturella Coop Forum blandar halalkorvar med svennekorvar


Dödsfallsnotiser


Pumparecept och  tågluff i Finland


Kungafamiljens härliga jultraditioner



<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>