Hittills har tusentals svenskar skrivit över två miljoner artiklar på Wikipedia. Några har skrivit flera, andra enstaka. Ungefär 200 är riktigt aktiva och bidrar med mycket material. I avhandlingen Frihetens rike har forskaren och författaren Arwid Lund intervjuat några av dem.
Vad är det som driver de engagerade wikipedianerna?
– Främst att de får vara med och skapa ett oberoende, objektivt uppslagsverk som distribueras fritt. Men även skrivlust, intresse för ett ämne och för en del att det också är en lek och en tävlan.
Leker och tävlar, hur då?
– Många ägnar en hel del tid åt klottersanering, att rensa och redigera felaktigheter eller sådant som andra skrivit för att sabotera. Det där kan bli en tävling – vem hittar nytt klotter först?
Men i ivern att vinna går det ibland lite för fort och det händer att de rensar bort sådant som borde vara kvar.
I din avhandling ställer du wikipedianernas oavlönade aktiviteter i relation till kapitalismen. Kan du förklara?
– Det här är ett helt nytt sätt att producera. Det finns en möjlighet att Wikipedia konkurrerar ut kommersiella uppslagsverk som Nationalencyklopedin eller Encyclopedia Britannica och därigenom tränger ut traditionellt lönearbete. Men det är inget som bekymrar wikipedianerna. De anser att kapitalet är den starkare parten som kommer att finna nya vägar att tjäna pengar.
Det är ju tillåtet för vem som helst att samla ihop ett antal artiklar, printa ut och sälja i bokform. Vad säger wikipedianerna om det?
– Ingenting. De har inga problem med att det tjänas pengar utanför så länge Wikipedia fortsätter att vara en reklamfri oas.
Hur ser du själv på Wikipedias roll i samhället?
– Det är en demokratiserande kraft. Det är ett sätt att producera samhällsnyttiga bruksvärden direkt mellan medborgarna utan att ta omvägen via kapitalistiska intressen. Men för att Wikipedia ska fortsätta utvecklas tror jag att man måste ställa sig kritisk till vilka samarbeten som stärker och vilka som stjälper Wikipedia. I Tyskland har man till exempel ett register på vilka företag som skriver artiklar i eget namn. På så sätt hoppas de stimulera kommersiella intressen att medverka öppet, vilket möjliggör en kritisk granskning.
Slutligen, vad säger du som forskare om att använda Wikipedia i undervisningen?
– Jag tycker att lärarna ska omfamna Wikipedia. Det är ett perfekt pedagogiskt verktyg eftersom det är väldigt transparent. Alla kan söka i informationshistoriken och saknas det källor kan man själv gå vidare utifrån det. Det är inte ett problem att alla letar i Wikipedia, problemet är om man okritiskt bara letar där.