– Vi läser mycket för våra barn och tapetserar väggarna med böcker. Med den medelklassnormen som utgångspunkt är det svårt att upptäcka hur familjer som tydligt bryter mot normen kan hjälpa sina barn att erövra språk. Jag menar att de kan det – om de får, säger Susanne Duek som är lektor i pedagogik vid Karlstads universitet.
Med sin avhandling, där hon under ett år följer sex nyanlända barn i åldrarna fyra till nio år med mammor som varken kan läsa eller skriva, vill hon visa att varken annan sociokulturell bakgrund eller föräldrar med låg utbildningsnivå behöver vara ett hinder för barns lärande. Det största problemet är snarare omvärldens låga förväntningar på barnen – och deras föräldrar, menar Susanne Duek.
– Vi tar ofta för givet att de här barnen inte får någon hjälp hemifrån. Jag såg bara exempel på motsatsen – föräldrar som var djupt engagerade i sina barns skolgång. De påminde om läxor, frigjorde tid åt barnen och tog hjälp av vänner eller internet när deras egna kunskaper inte räckte till.
Dessutom var barnens hem och sociala nätverk rika på aktiviteter som hjälpte dem att erövra såväl sitt eget som andra språk. Susanne Duek exemplifierar genom att berätta om en somalisk flicka som inspirerad av sin farmor skildrade gångna helgers äventyr inför klassen med stor inlevelse och en rejäl dos fantasi.
– I stället för att uppmuntra flickans rika muntliga berättartradition och låta henne blomma ut i det blev hennes normbrytande agerande ett problem i klassen som tolkade hennes påhittighet som lögner. Över tid tog hon mindre plats.
Exemplet visar att nyanländas avancerade språkhandlingar inte alltid tas emot positivt eftersom de skiljer sig från skolans normer kring talat och skrivet språk.
– Här måste skolan bli bättre på att se nyanländas språk och kulturella bakgrunder som en tillgång. Om man i stället tystar ner sådana uttryck riskerar det kulturspecifika att bli något som barnen skäms för, säger Susanne Duek.
Även om forskning visat att flerspråkighet främjar lärande reduceras modersmålsundervisningen ibland till ett medel för att lära sig svenska. Föräldrarna i studien vittnar också om att barnen snabbt tappar intresse för modersmålet, med haltande kommunikation i hemmet som följd.
– Det här sker så klart i all välmening, lärare vill inte peka ut någon som annorlunda och barn vill gärna bli som alla andra. Men vi är inte längre ett homogent land och jag tror att alla i klassrummet skulle berikas av att olikheter får ta plats.