Vi erkänner sällan att vi är avundsjuka. Hellre skyller vi på att vi är utsatta för orättvisor, säger Nina Korvela, doktorand med fokus på avund.
Det är etthett samtalsämne. Säger Nina Korvela att hon forskar om avund vill alla prata med henne om det. Det vill säga – om andras avund. Skulle man själv vara avundsjuk klär man det medvetet eller omedvetet gärna i andra ord, som orättvisa.
– Man säger kanske i stället att ”jag är så förbannad på den här j-a organisationen”.
För att komma runt problemet med oviljan att erkänna avund, lät Nina Korvela göra en enkät. Där fick 250 studenter tänka sig in i olika arbetsrelaterade situationer. Om det inte var på riktigt skulle svaren bli mer sanningsenliga, var hennes utgångspunkt. För att svara fick de 35 känslor, som alla skulle graderas, att välja mellan.
Nina Korvela varierade frågesituationerna på fem olika sätt. Ett var: ”Du tycker att du har presterat bättre, men din kollega får löneförhöjning. Vad känner du då?”
Ett mycket tydligt och förväntat resultat var avund mot kollegan.
– Men väldigt oväntat var att man även i situationen ”Du har presterat sämre än din kollega och kollegan får löneförhöjning” svarade att avund var den starkaste känslan! Detta trots att man samtidigt tyckte att det utfallet var rättvist.
Om man tänkte sig att man själv både presterat bättre och fått mer betalt blev man i och för sig glad för egen del, men kände också ett mycket stort obehag när man tänkte på sin kollega. Det stämmer med annan forskning, berättar Nina Korvela. Den har visat att vi är väldigt känsliga, inte bara när vi själva känner avund, utan även för andras avund gentemot oss.
– Allra gladast blir vi om allt är status quo – att du och jag är lika bra och får lika mycket. Allt annat väcker olika konflikter inom oss.
Nina Korvelas studie visar att hur mycket en chef än försöker behandla alla medarbetare så rättvist som möjligt, så väcks ändå avund. Och väcks den, vill kollegor inte heller samarbeta på bästa sätt.
Det påstås ibland att avund är typiskt för kvinnor och kvinnodominerade yrken. Men män och kvinnor känner avund i lika hög grad, visar all den forskning som Nina Korvela har tagit del av.
– Däremot hittar man skillnader i hur den tar sig uttryck. För män handlar det mer om prylar, status och yrkesroll, för kvinnor mer om relationer – men det är ju också så vi är fostrade.
En studie gjord i Finland visar att män och kvinnor också hanterar avund på olika sätt. Kvinnor pratar mer om det, medan män tenderar att hålla det inom sig, berättar hon.
Det spelar ingen roll vilket yrke man har. Men för att avund ska uppstå måste man ha någon i sin närhet, och med liknande bakgrund, som man kan jämföra sig med. Chefer jämför sig med andra chefer, på golvet jämför man sig med andra med liknande arbete.
– Därför är det så intressant, det här med förstelärare. Om din kollega blir det, blir du på sätt och vis andrelärare.
Nina Korvela har redan hört flera berättelser om hur förstelärarna väcker starka känslor.
– Jag vet till och med en lärare som var väldigt väl meriterad för att bli förstelärare, men som tackade nej, enbart för att hon inte skulle stå ut med att alla skulle spekulera i varför hon fick tjänsten. Det är helt sjukt egentligen.