Jämlikheten mellan Malmös skolor brister kraftigt. Kommunen tar nu ett brett grepp för att öka likvärdigheten. En grundbult i arbetet är täta möten mellan skolledare.
Nivån ska höjas i alla skolor i Malmö. Eleverna ska veta att deras skola är bra, i vilket område den än ligger, säger Hans Nilsson, utbildningschef i stadsområdet Malmö Väster.
Att eleverna måste ges bättre förutsättningar att nå målen och att de kvalitets- och resultatmässiga skillnaderna mellan skolorna i kommunen måste åtgärdas, har både Skolinspek tionen och Malmö kommun själv konstaterat.
Med ett samlat grepp om förskolor och skolor ska måluppfyllelse och likvärdighet ökas.
En handlingsplan har tagits fram som slår fast att eleverna ska ges förutsättningar att lyckas, bland annat genom att arbetet ska vara språkutvecklande och baseras på forskning och evidens.
Den viktigaste delen i kommunens satsning är att ge rektorerna möjlighet att förbättra sitt ledarskap, enligt Hans Nilsson. Det ska ske genom kollegialt lärande, bland annat genom träffar i skolledarforum vid fyra tillfällen varje år.
Att skolledare från skolor i socioekonomiskt olika stadsområden möts och lär av varandra ska motverka den segregering som råder i Malmö. En central komponent är att alla skolledare genom ”skuggning” observerar en ”lagom kritisk” kollega, för att på så sätt få idéer och impulser till förändring. Meningen är att alla medarbetare i skolan på sikt ska involveras i modellen.
– Det finns många exempel på att kollegialt lärande bidrar till att hitta modeller för att höja nivån i klassrummet och öka lärandet, säger Hans Nilsson.
Dessutom ska lärarna i alla skolor arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Alla skolor ska också upprätta en åtagandeplan där de formulerar hur satsningen ”Varje elevs bästa skola” ska konkretiseras. Täta uppföljningar av hur arbetet går ska ske. I samband med den kvalitetsdialog som årligen sker mellan utbildningschefen, kvalitetsstödjare från förvaltningen och skolan, får skolledningen redogöra för hur de valt sina åtaganden och på vilket sätt dessa förbättrar verksamheten. Skolorna ska kunna ta del av varandras dokumentation.
– Det är ett långsiktigt arbete som det nu gäller att hålla i gång. Att hålla sig till åtagandena och strategierna och att inte hoppa till något annat, säger Hans Nilsson.
Malmö satsar också på att skapa centralt belägna skolor med plats för många elever, allt för att bryta segregeringen och åstadkomma en blandning av elever, eftersom det är känt att så kallade kamrateffekter påtagligt förbättrar elevernas resultat. Att skolor har en profilering bidrar också till att minska segregeringen.
Därför planeras flera nya skolor, bland annat en femparallellig 7–9-skola med kulturprofilering och en ny grundskola med koppling till ett gymnasium.
Också i Malmös förskolor sker ett långsiktigt förbättringsarbete genom att två kvalitetsstödjare under en treårsperiod besöker alla förskolor. Meningen är att de ska identifiera utvecklings- områden.
Mimmi Palm